För knappt 100 år sedan hade Varbergs Stadshotell en så kallad bakficka. Namnet var Källaren Munken och innanför dess väggar har många varbergsbor både ätit och druckit gott under åren 1925–1977. År 2020 var det dags att återskapa en liten del av 1925 – på vårt vis idag men med glimtar från förr. Det gjordes under namnet Bar Munken den här gången. Kliv in genom huvudentrén, skrid upp genom det vackra trapphuset och finn vår cocktailbar två trappor upp.
När vi i november 2020 öppnade nya Bar Munken så var det med tanke på att det skulle bli lika folkligt och omtyckt som det en gång var. För många varbergare ett vardagsrum vid torget dit man kunde slinka in för att koppla av, träffa vänner, få något att dricka och skingra tankarna i en härlig miljö och atmosfär.
Anna Riis i processen med att ta fram nya Bar Munken.
Det kommer bli en färgstark bar. Blå väggar och stoppade möbler i sammet. Konst på väggarna och mässingsdetaljer.
Så här såg salongen ut före renoveringen. De vackra pardörrarna och panelen på väggarna är del av originalinredningen från 1902.
Att njuta av livet är ingen konst här.
Dagtid kommer halva lokalen att användas till konferensgrupper som vill mötas i extra skön miljö.
Munken har allt sedan 1925 varit en välkänd folkets restaurang där mat och drycker serverats på ett lite enklare och prisvänligare sätt än det finare Stadshotellets restaurang. Kvällstid en fin och bra meny, medan dagtid så kördes bricklunch, motsvarande dagens lunch.
Till skillnad från Stadshotellet där slipstvång rådde för männen och för kvinnor klänning eller kjol så var man alltid välkommen till Munken, så länge man inte kom i arbetskläder på kvällen, eller försökte komma in i shorts, även om det var sommar.
Prissättningen var starkt reglerad av regeringen. Stadshotellet som var en första klassens restaurang tog mest betalt, och Munken som var andra klass-restaurang var billigare och lite mer folkligt - så att fler skulle kunna gå på restaurang.
Beroende på alkoholens prissättning skapades även ett index som reglerade priset på maten med utgångspunkt från dryckens påslag.
Serveringsrestriktionerna på restaurang hade två funktioner. Dels reglerade de den allmänna spritkonsumtionen, dels var de ett sätt för dem som inte godkändes för att inneha en motbok att ändå få köpa och dricka alkohol men då under kontrollerade former.
Från 1920-talet till 1955 var de spritserverande restaurangerna i Sverige indelade i tre klasser:
Källa: Wikipedia
Medan man möttes av hovmästare i citydress på Stadshotellet (randiga byxor, väst och silverslips) så möttes man gärna av någon vakt på Munken som även arbetade på Systembolaget. För det var ju systembolaget som ägde ruljansen, och detta i en tid då motboksregler gällde.
Att Källaren Munken drevs av Systembolaget var inte konstigt då alkoholen ställde till det för många i samhället. Med mer än hälften av alla riksdagsledamöter som nykterister, så ansågs staten bäst som ägare, för ingen skulle tjäna pengar på alkohol.
Motboken medgav ju 1 liter sprit/månaden på bolaget, och 15 cl/man (7,5 cl/kvinna) per dag, och skötte man sig ej i entrén till Munken så riskerade man att inte få sin en-liters ranson senare heller.
Öl och vin fick man inte på ranson, men det var inte heller lika populärt. I så fall var det bättre att gå till nästa restaurang då begränsningen bara gällde respektive restaurang. Men sköta sig var en dygd.
Utbudet av alkohol var egentligen ganska enkelt, renat, konjak och till det sockerdricka. Och apropå uppförande så fick absolut inget spring ske mellan borden, inte heller någon dans.
Som ensam kvinna var livet hårt – det passade sig inte att gå ut då. Det dröjde ända till efter mitten av 60-talet innan ensamma damer tilläts komma in.
Vid denna tid var de största konkurrenterna Stadshotellet, Varbergs Hotell, Sociétetsrestaurangen samt Kattegatt.
Sociétetsrestaurangen hade fullständiga rättigheter och Kattegatt hade begränsad utskänkning av vin.
Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Samtidigt hade Munken en festvåning med ingång från Bäckgatan.
Stadshotellets fina restaurang låg en våning upp tillsammans med ett café och clubrummet Funkis. Lokalerna för caféet och klubben kommer bli Bar Munken som har premiär hösten 2020.
I samband med ägarförändringar så förändrades allt 1959 och Stadshotellets restaurang flyttade ner till entréplan – dagens placering.
Munken hänvisades till att driva restaurangverksamhet i sin festvåning med ingång från Bäckgatan, där skylten än idag sitter.
Stadshotellets gamla restaurang blev dagens mötes- och festlokaler.
Vid denna tid var det också krav på förtäring för att få alkohol. Fram till 1955 - då motboken upphörde - var det smörgås som vandrade ut och in som tvång för alkohol. Därefter fick man inte servera alkohol utan varm mat. Detta upphörde på 60-talet.
Öppethållandet var från 12.00 alla dagar förutom på söndagar, då högmässan skulle hinnas med. Av den anledningen fick man öppna tidigast kl. 13.00. Söndagar var så populära att man kom vid öppning och var kvar till kl. 19.00 som oftast.
Många är de som arbetat på Munken och Stadshotellet, som mest 150 personer, även om hotellet var betydligt mindre än idag.
En mängd olika tjänster fanns på den tiden, här är ett urval:
På 60-talet blev vin och öl mer efterfrågat.
Dans blev det onsdagar och lördagar, ofta marknadsfört som aftondans. Flygel och basfiol var självklart. Supétvång givetvis dessa kvällar.
Efter 52 år gick Källaren Munken i graven i januari 1977.
Detta med mångas sorg.
